Rapporten ”Potentiella konsekvenser av olika lagstiftningsförslag för Sveriges skogsnäring” har uppmärksammats i skogsdebatten genom sina beräkningar av hur olika EU-relaterade regleringar kan påverka svensk ekonomi, sysselsättning och klimatpolitik. Rapporten är beställd av SCA och skriven av professor Runar Brännlund vid CERE samt skogsdoktor Tomas Thuresson vid Zephyr Skogskonsult.
I rapporten analyseras flera möjliga framtidsscenarier för svenskt skogsbruk, bland annat effekter av LULUCF-regelverket, restaureringsförordningen och olika former av ökade avverkningsrestriktioner. Författarna har utgått från data från Riksskogstaxeringen och modeller för att beräkna konsekvenser för virkesproduktion, förädlingsvärde, arbetstillfällen och klimatnytta.
En av rapportens huvudslutsatser är att ett fortsatt aktivt brukande av skogen ger högst långsiktigt värdeskapande och samtidigt kan bidra till klimatnytta genom substitution av fossila material och energikällor. Författarna menar att ett aktivt skogsbruk inte nödvändigtvis står i konflikt med ökade virkesförråd eller ökade kollager i skogen.
Samtidigt varnar rapporten för att mer långtgående restriktioner på avverkning kan få betydande konsekvenser för skogsindustrin och de regioner där näringen är viktig. Enligt rapporten riskerar minskad råvarutillgång att påverka sysselsättning, investeringar och konkurrenskraft, särskilt i glesbygdsregioner där skogssektorn har stor ekonomisk betydelse.
Rapporten lyfter också frågan om hur klimatnytta ska mätas. Författarna argumenterar för att dagens klimatredovisning inom EU i hög grad fokuserar på kolsänkor inom nationsgränser, medan effekterna av att träprodukter ersätter mer fossilintensiva material och energislag får mindre utrymme. Därför menar de att klimatpåverkan behöver analyseras i ett bredare systemperspektiv.
Ett av scenarierna i rapporten beskriver en utveckling där omkring 30 procent av skogsmarken undantas från brukande och stora delar av resterande produktionsskog brukas hyggesfritt. Författarna bedömer att sådana förändringar skulle minska tillgången på råvara under långa perioder och påverka träindustrin särskilt tydligt.
Rapporten har samtidigt blivit ett inlägg i en större diskussion om skogens roll i klimatomställningen, där olika aktörer väger samman frågor om biologisk mångfald, klimatmål, bioekonomi och industripolitik på olika sätt. Författarna framhåller att svensk skog och skogsindustri har en strategisk betydelse för Europas bioekonomi och för omställningen bort från fossila råvaror.
