Ett fossilfritt EU

Skogsfrågor står högt upp på EU:s agenda till följd av deras stora betydelse både för klimatfrågan, den biologiska mångfalden samt att skogsnäringen bidrar till arbetstillfällen, hållbara material och energi. Skogsbruk och trä kan hjälpa till i den gröna omställningen av ekonomin, för att hjälpa oss att nå målet om ett resurseffektivt, fossilfritt Europa. Skogen kan hjälpa oss att tackla klimatutmaningarna på två sätt: genom att binda kol, och genom substitutions- eller undanträngningseffekten.

Skog och skogsbaserade produkter hjälper till att minska utsläppen

En substitutionseffekt uppstår när träbaserade produkter ersätter produkter tillverkade av fossila råvaror. Det innebär att fossilt kol tas bort från materialkretsloppet och ersätts med biogent kol. Den totala mängden kol i omlopp slutar därför att öka. Så länge det endast är nettotillväxten i skogen som används som träråvara i produktionen av produkterna innebär detta att halten av koldioxid i atmosfären inte ökar.

FAM gav AFRY i uppdrag att ta reda på exakt hur stor substitutionseffekten är på europeisk nivå. Resultaten finns tillgängliga i rapporten ”Substitutionspotential och klimateffekter i EU:s skogliga värdekedjor”. Rapporten kommer fram till att den totala årliga substitutionseffekten i EU är 390 miljoner ton CO2e.

År 2050 har skogssektorn potential att bidra till att minska koldioxidutsläppen med ytterligare 171 miljoner ton i ett medelscenario. Totalt kan skogsbaserade råvaror ta oss ungefär en fjärdedel av vägen till nettonoll 2050.

Detta samtidigt som kolförrådet i europeiska skogar fortsätter att öka. Mellan 1990 och 2020 steg kolförrådet med 48 procent.[1]

Substitutionseffekten spelar en avgörande roll för att minska klimatpåverkan och är en nyckel för att nå EU:s klimatmål. Produkter som produceras av skogsråvara har betydligt lägre klimatpåverkan än fossila eller icke-förnybara alternativ.

Vid sidan av substitutionseffekten har skogen även andra viktiga klimatnyttor. Kolsänkan, med andra ord den årliga ökningen av kollagringen i europeiska skogar, är -406 Mt CO2e/år, och i skogsprodukter -41 Mt CO2e/år – vilket resulterar i totalt -447 Mt CO2e/år.[2]

35

I Sverige binder skogen hela 35 miljoner ton koldioxid per år. För tillfället bidrar den svenska skogens substitutionseffekt till cirka 40 miljoner ton koldioxid i positiv klimatnytta per år.

Forskning

Betydande framsteg inom forskningen görs i utvecklingen av nya material och produkter som kan minska kostnaderna, koldioxidutsläppen och stärka Europas strategiska öppna autonomi. Sådana produkter inkluderar allt från batterier och textilier till glas och förnybara bränslen.

Samtidigt utvecklas mer hållbara skogsbruksmetoder ständigt för att säkerställa att utvecklingen av bioekonomin inte sker på bekostnad av miljön.

Biobränslen

Biobränslen är transportbränslen i flytande eller gasform, såsom biodiesel och bioetanol, tillverkade av biomassa. De fungerar som ett förnybart alternativ till fossila bränslen i EU:s transportsektor och hjälper till att minska utsläppen av växthusgaser.

Till 2030 siktar EU på att öka andelen förnybar energi i transporter till minst 14 procent, inklusive en minsta andel på 3,5 procent avancerade biobränslen. Ett krav kommer att behöva fastställas av EU-länderna som gäller för bränsleleverantörer för att säkerställa att målet uppnås.

Förnybara energikällor i EU

Direktivet om förnybar energi (RED) slår fast att 42,5 procent av all energianvändning i EU ska tillverkas av förnybara energikällor till år 2030.[3]

År 2021 föreslog EU-kommissionen revideringar av RED, som en del av lagstiftningspaketet Fit for 55. Förslaget innebär att omvandla andelen förnybara energikällor inom transportbränslen till en målsättning för minskning av växthusgasintensiteten på 13 procent. Detta gjordes för att bättre anpassa målet till EU:s klimatmål för 2030.

Sedan direktivet om förnybar energi antogs 2009 har andelen förnybar energi ökat årligen och nådde 21,8 procent 2021. Inom EU hade Sverige den högsta andelen förnybar energi i energiförbrukningen (62,6 procent), före Finland (43,1 procent) och Lettland (42,1 procent), som rapporterats till Eurostat.

Växthusgaser i EU fördelade på utsläppskälla,
2020

Källa: European Environment Agency

Biologisk mångfald och aktivt skogsbruk går hand i hand

Skogen är praktiskt taget en oändlig resurs, om den sköts rätt och hållbart. Totalt sett är cirka 39 procent av EU:s landyta täckt av skog, vilket bidrar till ovärderliga tjänster för både ekonomin, klimatet och för biologisk mångfald. Hållbar skogsförvaltning spelar en oumbärlig roll för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden.

Även om utmaningarna kvarstår, finns det många positiva trender för biologisk mångfald. Antalet trädslag ökar stadigt och skogsarealen har ökat med nästan 10 procent sedan 1990. Skog täcker nu 39 procent av Europa. Cirka 15 procent (eller 31 miljoner ha) av de europeiska skogarna är skyddade, med huvudmålet att bevara den biologiska mångfalden, medan cirka 9 procent (18 miljoner ha) syftar till att skydda landskap och specifika naturelement.

 39% av EU:s landareal är täckt av skog