Skip to main content

Bioekonomin och innovationerna

Skogsindustrin är en grundpelare i Sveriges ekonomi och möjliggör ett samhälle baserat på förnybara biologiska resurser där skogsråvara ersätter fossila material i allt från förpackningar och textilier till drivmedel och elektronik. Med nästan 20 procent av Europas skogar och en position som världens tredje största exportör av sågade trävaror spelar Sverige en strategisk roll i den globala bioekonomin. Skogsindustrin skapar arbetstillfällen för 120 000 personer, 23 procent av all sysselsättning inom svensk industri – och med ett samlat exportvärde på 185 miljarder kronor (2024) svarar näringen för en betydande del av den svenska industrins totala export. Nästan 90 procent av all massa och papper exporteras.

EU:s uppdaterade bioekonomisstrategi betonar behovet av att skala upp biobaserade innovationer från laboratorium till marknad, vilket skogsnäringen länge drivit. Det handlar om alltifrån biobaserade kompositer och elektronik till hållbara bränslen och förpackningar.

23 procent av sysselsättningen inom svensk industri är kopplad till skogsbruket. Det motsvarar
120 000 arbetstillfällen.

Framtidens ekonomi behöver bli mer biobaserad

Korslimmat virke (CLT) och massivträ har gjort det möjligt att bygga skyskrapor och flervåningshus i trä, med en hållfasthet jämförbar med betong och stål. Kulturhuset Sara i Skellefteå och den 18 våningar höga byggnaden Brock Commons i Nordamerika är goda exempel på nya innovativa konstruktioner som binder kol och orsakar betydligt lägre koldioxidutsläpp än traditionella byggnadsmaterial.

Lignin, som utgör ungefär 30 procent av ett träd, är inte längre bara en biprodukt utan ett högvärdigt råmaterial. Majoriteten av ligninet används som energikälla i massabrukens egna processer, men nya användningsområden är under utveckling. EU-projektet BioFibreLoop lyckades 2025 att spinna fibrer av lignin blandat med cellulosa, ett genombrott med potential att revolutionera textil- och outdoor industrin. Parallellt har forskning vid Högskolan i Borås visat att lignin kan kemiskt modifieras med mikrovågor och ättiksyraanhydrid för att skapa fiberförstärkta biokompositer som kan ersätta oljebaserade plastmaterial utan skadliga kemikalier i produktionsprocessen.

Hållbara drivmedel från skogen används för att ta fram biodrivmedel till både vägtransporter och flyg, två av de mest svåromställda sektorerna i klimatarbetet. Genom avancerad bioraffinering omvandlas biomassa och biogas till biodrivmedel för fordonstrafik och till hållbart flygbränsle (SAF). Tekniker som alkohol‑till‑jet gör det möjligt att producera biobaserade jetbränslen som uppfyller internationella certifieringskrav och kan användas som drop‑in‑bränslen i befintliga flygplan och infrastruktur.

Play Video

Exempel på produkter som kan skapas från träråvara:

Textil från skogen

De kläder vi bär är till stor del tillverkade av oljebaserade textilfibrer som polyester och andra syntetmaterial, som tillsammans står för omkring 60 procent av världens totala fiberproduktion. Förutom sin klimatpåverkan bidrar dessa fossilbaserade textilier till utsläpp av mikroplaster som sprids i naturen och återfinns i både växt- och djurliv.

Cellulosabaserade fibrer som viskos, modal och lyocell erbjuder biobaserade alternativ som i princip är biologiskt nedbrytbara, även om den faktiska hållbarheten också beror på hur skogen brukas och hur kemikalier hanteras i produktionen.

Europeiska genombrott visar att skogen kan leverera textilfibrer i helt ny skala.

 

I Finland utvecklar Metsä Group den träbaserade Kuura-fibern vid en demoanläggning och utreder nu möjligheten att bygga en storskalig textilfiberfabrik i Kemi med en planerad kapacitet på omkring 100 000 ton Kuura-fiber per år – tillräckligt för kläder motsvarande hundratals miljoner T‑shirts. Läs mer

I Sverige samarbetar Stora Enso, H&M Group och Inter IKEA Group i bolaget Tree to Textile, som utvecklar hållbara regenererade cellulosafibrer från skogsråvara med målet att producera i industriell skala till konsumentvänliga priser. Läs mer

Framtidens batterier

För att klara omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle krävs en omfattande elektrifiering, och därmed behovet av energilagring – i vissa scenarier upp mot en tiofaldig ökning av den globala batterilagringskapaciteten. Dagens litiumjonbatterier använder grafit som anodmaterial, ofta framställd från fossilbaserat kol eller utvunnen genom brytning med betydande miljöpåverkan. Skogen erbjuder istället mer hållbara alternativ. Stora Enso har utvecklat en process för att förädla lignin, en biprodukt från massabruk, till ett hårt kolmaterial (Lignode®) som kan användas som anodmaterial i batterier i stället för syntetisk grafit.

I Norrköping utvecklar Ligna Energybiobaserade och litiumfria energilagerlösningar som är särskilt lämpade för IoT‑applikationer och annan trådlös elektronik. Dessa system är designade för att minska användningen av traditionella litiumbatterier och kan istället drivas av energi från omgivningen – som solljus, vibrationer eller värme, vilket möjliggör sensorer som fungerar länge utan batteribyte eller underhåll.  Arbetet baseras på forskning vid Linköpings universitet.

Forskning vid KTH har också visat att nanocellulosa nedbruten från träfibrer kan användas för att skapa elastiska, skumliknande högkapacitetsbatterier som tål stötar och mekanisk stress – en möjlig bas för nästa generations flexibla elektronik. Ligninbaserade kolnanofibrer utforskas dessutom som elektrodmaterial i superkondensatorer, där deras höga ytarea och goda elektriska ledningsförmåga ger prestanda i nivå med etablerade syntetiska kolfiberbaserade elektroder.

Close Menu