Detta är den fjärde artikeln i intervjuserien med skogspolitiska talespersoner i riksdagen.
Elin Segerlind är näst på tur i Framtidens Skogsnärings intervjuserie med riksdagens skogspolitiska talespersoner. Foto: Leo Ahmed
Vänsterpartiet vill behålla skogsindustrin
Vänsterpartiets skogspolitiska talesperson heter Elin Segerlind. Hon kommer från de svensk-norska gränsbygderna i Dals-Ed i Dalsland – ett utpräglat skogslandskap.
I bygden finns både bruk och sågverk. Skogsnäringen har alltid varit närvarande – ett självklart inslag i miljön. Och Elin och Vänsterpartiet vill faktiskt inte lägga ned skogsindustrin, även om det finns en sådan nidbild av partiets politik. Men mer om det senare. Först vill vi veta mer om vem Elin Segerlind är.
”Att jag skulle komma in i Riksdagen var mer eller mindre en slump.
Partivalet inte självklart
– Jag har alltid varit engagerad i miljöfrågor, men mitt partipolitiska intresse vaknade mycket senare. Det var inte alls självklart att det skulle bli just Vänsterpartiet. Jag gick med i partiet 2014, och var en relativt passiv medlem fram till valet 2018. Under tiden jobbade jag som både nyhetsjournalist och lärarvikarie. Att jag skulle komma in i Riksdagen var mer eller mindre en slump. När valkretsen Älvsborg delades upp i två saknades det en naturlig kandidat i min valkrets – och då fick jag frågan.
Efter att Jens Holm, Vänsterpartiets representant i Miljö- och Jordbruksutskottet, flyttade till Trafikutskottet fick Elin ta över miljöfrågorna och blev miljötalesperson, vilket inbegrep skogsfrågorna. Och hon hamnade rakt in i en extremt polariserad debatt om skogen. En vanlig uppfattning om Vänsterpartiets syn på skogsfrågor är som sagt att de är emot skogsbruket. Elin vänder sig kraftigt mot den bilden.
– Vänsterpartiet driver inte på för att svenskt skogsbruk ska läggas ned. Vi har inte en politik som går ut på att minska volymen tillgänglig träråvara för industrin, men vi vill att det ska vara hållbart. Det är en myt att ökat skydd av skog skulle betyda att vi inte kan ha en tillväxt eller en fortsatt hög produktionsnivå, man behöver bara göra det smartare än idag.
Foto: Agnes Struber
Kalhyggesförbud ny politik från V
En av senare tids största förändringar bland svenska partier när det kommer till skogspolitik var när Vänsterpartiet på sin kongress i början av februari 2022 beslutade att de ska verka för att helt fasa ut trakthyggen som skogsbruksmetod. Det vore en dramatisk förändring av svenskt skogsbruk, med långtgående konsekvenser. Vi river av det plåstret meddetsamma och ber Elin utveckla hur man ska tolka det beslutet.
”Vad vi talar mycket om inom miljörörelsen är också att bevara de sista naturskogarna.
– Ja, vi har fattat beslut om att trakthyggen ska fasas ut, men vi har inte siffersatt det. Jag tror personligen att det blir svårt att komma ned på noll. Men det ska ske i betydligt mindre omfattning än idag. Vi vill istället uppmuntra till kontinuitetsskogsbruk, särskilt bland mindre skogsbrukare. Det är särskilt viktigt när vi pratar om de sista naturskogarna. Men, beslutet handlar inte om att vi ska förbjuda trakthyggen här och nu.
– Ett problem är att avverkningsanmälningar görs väldigt snabbt, och att konsekvenserna inte prövas. Det gör att vi inte alltid vet vad som blir följden av en avverkning. Vad vi talar mycket om inom miljörörelsen är också att bevara de sista naturskogarna. Det är mycket kopplat till Sveaskogs avverkning av de fjällnära skogarna.
Elin tar även upp att skogsbruket bör ta hänsyn till andra värden än de rent ekonomiska. Till exempel kan naturvärden, sociala värden och kulturella värden vara minst lika viktiga, beroende på plats.
”Ett statligt bolag har ett större ansvar.
De fjällnära skogarna viktig symbolfråga
Just Sveaskog kommer ofta upp i debatten. Kanske beror det på att det är ett statligt ägt bolag, som borde vara bäst i klassen på miljöhänsyn, eftersom det är ett bolag som vi gemensamt äger och kontrollerar. Elin instämmer:
– Ja, kritiken mot Sveaskog ligger dels i att ett statligt bolag har ett större ansvar, och det är klart att det är lättare att kontrollera dem än någon annan. Just när det handlar om de fjällnära skogarna handlar det om att det är en unik naturmiljö, den sista i sitt slag. Avverkningen av dessa skogar är en symbol för ett ohållbart sätt att bruka – där produktionen alltid har fått stå i första rummet.
”Självklart handlar det inte om att skogsägaren inte ska få någon vinning av sin skog.
Många skogsägare känner inte riktigt igen sig i bilden av att de avverkar utan miljöhänsyn, och Elin är noga med att understryka att det inte handlar om att ta ifrån skogsägarna deras rättigheter.
– Självklart handlar det inte om att skogsägaren inte ska få någon vinning av sin skog. Tvärtom tycker jag att det ska vara enklare att få ersättning för även andra typer av tjänster. Den som vill satsa på naturturism ska kunna göra det och få ersättning för det. Skogsanvändande kan inte bara handla om att hugga ner skogen. Den delen som handlar om olika typer av upplevelser behöver öka.
Bioekonomin viktig – men måste leda till verklig omställning
Bioekonomin hålls av många fram som en del av lösningen på klimatfrågan. Även Vänsterpartiet ser det som en viktig komponent, men Elin vill samtidigt lägga in en brasklapp i diskussionen kring bioekonomins potential.
– Vi kan inte blunda för att det finns en konflikt mellan bioekonomin och biologisk mångfald. Vi kan inte bara byta plast mot trä och fortsätta konsumera som vanligt, vi måste också prata cirkularitet. Saker måste leva längre. Trä måste användas på ett sätt som faktiskt bidrar till verklig omställning. Och pratar vi om pappersmuggar eller trähus? Tänk om alla kläder om tio år är tillverkade av cellulosa, hur ska skogen räcka till även det?
”Vi måste ha biodrivmedel från ett hållbart skogsbruk, och vi måste också ha en rimligt stor kolsänka.
Som en följd av Rysslands krig mot Ukraina har frågan om bioenergi aktualiserats. Det sker dessutom mot bakgrund av en konflikt kring bioenergi som har blåst upp under senare år, där vissa inom miljörörelsen hävdar att bioenergi är lika dåligt för klimatet som kol och olja. Hur har den debatten påverkat Elin och Vänsterpartiet?
Biobränslen för containerfartyg kan vara en viktig del av klimatomställningen.
– Jag vet inte hur mycket det har påverkat oss, men vi har aldrig haft en politik mot biodrivmedel. Vad vi säger är att biodrivmedel inte får produceras utöver vad skogen hållbart kan bidra med. Den ska användas där omställningen är som svårast, för fartyg och flyg, inte för vanliga vägtransporter där elektrifieringen har kommit långt. Vi måste vara smarta med den bioenergi vi har. Vår slutliga ståndpunkt är ändå att bioenergi är något vi behöver i omställningen. För att nå målen till 2030 måste vi göra i princip allt. Vi måste ha biodrivmedel från ett hållbart skogsbruk, och vi måste också ha en rimligt stor kolsänka.
Det svenska skogsbruket behöver rättvisa villkor
På tal om just kolsänkor ligger det just nu inom EU ett förslag om att kraftigt öka den svenska kolsänkan, vilket skulle ge väsentligt mindre utrymme för skogsnäringen att avverka skog.
– Överlag har vi varit positiva till EU-kommissionens LULUCF-förslag. Sverige har ett ansvar att ta, eftersom vi är en stor skogsnation. Vi tycker samtidigt ett det finns ett generellt problem med EU:s jordbrukspolitik. Det svenska skogsbruket ska inte bära bördan av ett dysfunktionellt europeiskt jordbruk. Jordbruket borde bidra mer positivt till klimatomställningen så att balansen blir mer rättvis.
En intressant utveckling de senaste åren är att de partier som traditionellt varit mest skeptiska till överstatlighet nu är de som är mest positiva till de förslag som kommit på miljöområdet, medan de partier som normalt sett säger sig vara Europavänner är mer kritiska. Elin instämmer, men vill förtydliga:
”Självklart hade det varit mycket bättre om Sverige hade fattat de här besluten själva.
– Självklart hade det varit mycket bättre om Sverige hade fattat de här besluten själva. Vi är för den nationella kompetensen och vill inte ge bort makten till Bryssel, men om vi exempelvis kan få en gemensam strategi för biologisk mångfald eller för skogen kan det vara värt det.
Skogsindustrin är viktig för Sverige
Ett stående inslag i den här intervjuserien är att utforska gemensam mark mellan de olika partierna. Vi frågar därför Elin vilket parti som ligger närmast Vänsterpartiet i skogspolitiken.
– När det kommer till bevarandefrågor, ökade avsättningar av skyddad skog, artskydd och biologisk mångfald så ligger både Miljöpartiet och Liberalerna nära oss. När det handlar om brukande, och att det är en viktig landsbygdsfråga, så ligger vi inte så långt från Socialdemokraterna. Vi tycker också att skogsindustrin i grund och botten är viktig för Sverige.
”Debatten blir mer och mer polariserad.
Avslutningsvis frågar vi även Elin Segerlind hur hon ser på en blocköverskridande överenskommelse om skogspolitiken? Kanske i form av en parlamentarisk beredning i skogsfrågor som löpande kan avhandla de frågor kring brukande och biologisk mångfald som nu debatteras med hög intensitet.
– Skogsfrågorna är absolut av en sådan dignitet att de vore värd en sådan parlamentarisk beredning. Debatten blir mer och mer polariserad för varje gång vi har uppe den. Men det är också ett område som skulle behöva genomlysas ordentligt. När det sägs att skogsägarna vill det ena eller det andra – vilka skogsägare talar vi egentligen om? Jag möter själv ofta skogsägare som vill något annat än det som lyfts fram i debatten. En parlamentarisk beredning hade kanske kunnat vara ett sätt att hantera den här ständiga polemiken – en kontinuerlig diskussion som skrapar bort ytterligheterna.
Med det tackar vi Elin Segerlind för att hon tog sig tid att besvara våra frågor kring Vänsterpartiets skogspolitik, och kanske också nyansera bilden av partiets hållning till skogsnäringen.
