Forskare vid Linnéuniversitetet och Sveriges Lantbruksuniversitet har nyligen publicerat studien From source to sink – recovery of the carbon balance in young forests i Agricultural and Forest Meteorology om hur lång tid det tar för en ungskog att gå från att vara en kolkälla till en kolsänka, och resultatet visar att hyggen blir kolsänkor på mycket kortare tid än vad man tidigare har trott. Brukade skogar i Sverige är helt enkelt kolsänkor under en mycket stor del av sin långa omloppsperiod från planta till färdig stock.
Studien hade fem testplatser där mätningar gjordes, fyra i Småland och en i Uppland. Markförhållandena ska ha varit lika på samtliga platser, men på grund av ett kallare klimat så var hygget i Uppland mindre produktivt. Forskarna har även redovisat skillnader i sammansättningen av trädslagen och skötseln mellan de olika platserna.
”Genomsnittet för samtliga hyggen låg mellan åtta och tretton år
På ett av hyggena tog det endast åtta år innan den nya skogen började fånga upp mer koldioxid än vad marken gav ifrån sig. Genomsnittet för samtliga hyggen låg mellan åtta och tretton år. I hygget som hade det lägsta koldioxidutsläppen och kortaste återhämtningstiden togs många av trädstubbarna, stammarna och groten bort efter avverkningen vilket ledde till att den totala nettolagringen av kol blev positiv redan elva år efter föryngringsavverkningen. Forskarna menar att detta visar att produktionsstånd i södra Sverige är kolkällor under en relativt liten del av omloppstiden. Denna period kan förkortas ytterligare genom att öka produktiviteten eller minska mängden kvarlämnad grot efter en avverkning.
I en växande skog som uppnått en viss ålder växer träden inte längre lika snabbt och skogen binder därmed inte lika mycket koldioxid. Koldioxid avges också från döda träd, växtlighet på marken och rotsystem som långsamt förmultnar. Det är inte förvånande att forskarna fann att hygget där färre stubbar, stammar och grot lämnades kvar släppte ut mindre koldioxid, men här behöver den biologiska mångfalden även tas i beaktning. Ju fler stubbar, stammar och grot som lämnas kvar efter en föryngringsavverkning, desto bättre för den biologiska mångfalden. Däremot kan ökad tillväxt i skogen bidra till en ökad inbindning av koldioxid, liksom tillvaratagande av fler restprodukter i skogsindustrin.
”Ökad tillväxt i skogen kan bidra till en ökad inbindning av koldioxid
Oavsett om det står skog på en mark så släpper marken hela tiden ifrån sig koldioxid. Men med skog på marken binder träden koldioxiden. Skogen spelar en viktig roll för lösningen av klimatfrågan. Dock inte bara som kolsänka, utan också som förnybar råvara till produkter som inte sällan ersätter fossila råvaror.
Titta gärna på vår film som förklarar processen skogen går igenom från kolkälla till kolsänka.
