Detta är den femte artikeln i intervjuserien med skogspolitiska talespersoner i riksdagen.
Mats Nordberg är näst på tur i Framtidens Skogsnärings intervjuserie med riksdagens skogspolitiska talespersoner. Foto: Sverigedemokraterna/Riksdagen
Med ena foten i skogen från barnsben
En gemensam nämnare för de skogspolitiska talespersoner som Framtidens Skogsnäring har intervjuat är att de alla på ett eller annat sätt har en nära relation till naturen och skogen. Ingen av dem har heller vuxit upp i en större stad. På så sätt skiljer sig Mats Nordberg från Sverigedemokraterna inte från resten.
Mats har en lång familjehistorik inom skogen. Under uppväxten i Medelpad jobbade han i skogen under sommarloven, kanske som ett resultat av att hans pappa var skogsmästare. Trots det ville Mats utbilda sig till läkare, men efter en praktik på Sundsvalls sjukhus gav han upp de planerna. Istället återvände han till skogen.
– Jag sökte till SLU och gick i Garpenberg ett år, och därefter i Umeå under tre år, och slutligen i Uppsala under ett halvår där jag skrev om skogsgenetik som examensarbete – hur man väljer rätt planta för rätt område, till exempel när det gäller frosttålighet.
”"Jag ville vara med och bygga broar mellan öst och väst, men det arbetet känns förgäves idag."
Forskning på framtidens skördare
Efter examen från SLU fick Mats jobb på Skogforsk, ett forskningsinstitut i skogliga frågor som finansieras av skogsbranschen och staten. Där stannade han i fem år och jobbade bland annat med att ta fram en ny typ av smidigare skördare som kallas för ingreppsskördare, eller gallringsskördare.
I slutet av 80-talet bytte han jobb och började på SCA som skogsteknisk fältchef. Arbetsuppgifterna handlade mycket om att introducera just den typ av skördare han hade jobbat med på Skogforsk. Tidigare hade SCA inte gallrat sina norrländska skogar särskilt mycket eftersom de växer så långsamt, men nu hade tillväxttakten ökat, och behovet av gallring ökade.
– 1997 började jag jobba för IKEA med Ryssland och Ukraina. Samtidigt arbetade jag med diverse projekt på uppdrag av SIDA för att hjälpa till att utveckla skogssektorn i dessa länder. Jag ville vara med och bygga broar mellan öst och väst, men det arbetet känns förgäves idag.
Efter perioden i Ryssland och Ukraina började Mats arbeta som konsult för Stora Enso med fokus på att börja använda den då relativt nya GPS-tekniken direkt i skördarna. På så sätt skulle man kunna styra avverkningarna med större exakthet.
”"Det är inte en avfolkningsbygd om vi inte gör det till en."
Försvar och integration drivkrafter in i politiken
Nu närmar vi oss tidpunkten för Mats inträde i politiken. För honom var det försvarsfrågan som var den stora orsaken till att han valde att gå med i Sverigedemokraterna. Även de brister han såg med integrationen bidrog, men lokalt var det frågan om byskolor som engagerade mest.
– Jag gick med i partiet 2013, och jag tänkte mest att jag skulle koka kaffe och vara allmän idéspruta i lokalpolitiken. Jag kandiderade till kommunfullmäktige i Falun och landstingsfullmäktige i Dalarna inför valet 2014, och blev invald i båda två. Den viktigaste valfrågan var byskolorna. Jag tycker att det är problematiskt att man pratar om glesbygd som att den med någon ödesmättad automatik avfolkas. En kommun som Falun är så pass liten att man kan jobbpendla från hela kommunen. Men då är byskolorna en viktig förutsättning. Det är inte en avfolkningsbygd om vi inte gör det till en.
Efter framgångarna lokalt fick Mats ett jobberbjudande från FAO – FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation – i Rom. Uppdraget för FAO handlade om att utveckla en hållbar skogsindustri i utvecklingsländer. Efter ett och ett halvt år i Rom ringde så partiet och satte honom på plats 26 på Riksdagslistan. Valet 2018 blev en framgång för partiet och Mats blev både invald och utsedd till skogspolitisk talesperson.
”"Det är egentligen samma sak med Socialdemokraterna, det vill säga att de egentligen har en bra skogspolitik."
C, M och KD mest lika Sverigedemokraterna i skogsfrågor
Ett stående inslag i våra intervjuer med de skogspolitiska talespersonerna är att fråga dem vilka andra partier som ligger närmast deras eget i skogspolitiken. Mats behöver inte tänka efter så länge innan han svarar.
– Jag skulle säga att C, M och KD ligger närmast oss. Problemet med Centerpartiet är att de har en liknande skogspolitik som SD, men att de är tysta när det ska röstas om frågorna, eftersom de har stöttat en regering som har låtit Miljöpartiet styra över skogspolitiken. Det är egentligen samma sak med Socialdemokraterna, det vill säga att de egentligen har en bra skogspolitik men att de låter MP styra.
EU-förslag problematiska för det svenska skogsbruket
Många skogsfrågor är just nu uppe på bordet, så vi frågar Mats vilka han tycker är viktigast att hålla ögonen på för tillfället.
”"LULUCF-förslaget innebär i praktiken att Sverige måste minska avverkningen med 15 miljoner skogskubikmeter. Det är ingen liten fråga."
– De svåraste frågorna är de olika EU-förslagen. Det handlar till exempel om skogsstrategin, LULUCF, taxonomin och hela Fit for 55-paketet. Om EU riktar in sina förslag mot det svenska skogsbruket är det väldigt svårt att motverka. LULUCF-förslaget innebär i praktiken att Sverige måste minska avverkningen med 15 miljoner skogskubikmeter. Det är ingen liten fråga.
Just LULUCF-frågan är en källa till irritation hos Mats.
– Det är absurt. Jag är emot varje höjning av LULUCF-målen till 2030 jämfört med målen till 2025. Man kan inte öka kolsänkan så snabbt. Nu har dessutom marknaden för tryckpapper minskat kraftigt. Den var länge en motor för massaindustrin, som i sin tur är viktig för gallringsvirket, som är en viktig del av en skogsägares ekonomi. Man planterar ju inte bara träd för att få intäkter från slutavverkningen 80 år senare. Om LULUCF tvingar Sverige att kraftigt minska avverkningen, samtidigt som massaindustrin måste ställa om och istället börja producera textilier, flytande bränslen och kanske skogsråvarubaserade plaster – varifrån ska då investeringspengarna till det komma?
– Även deforestation-förslaget är viktigt. Det borde ju egentligen inte påverka Sverige, men risken är att utarmningsbegreppet som ligger i förslaget definieras på ett sätt som drabbar oss. Eftersom skogsskötsel är en nationell fråga så tycker vi att varje land ska ha ansvar för att sköta det på ett vettigt sätt inom sitt eget land.
”"De arter som har dött ut har nästan uteslutande varit lövträdsberoende arter i södra Sverige. I granskogslandskapet har i princip inga arter dött ut."
Kvalitet framför kvantitet när det handlar om skydd av skog
Mats passar på att berömma Centerpartiet för att ha lyckats bra i förhandlingen med regeringen kring skogspropositionen. Samtidigt säger han att SD inte vill att ett stort sammanhängande område med fjällnära skogar undantas från skogsbruk. Stora delar av den här skogen är enligt Mats inte skyddsvärd, och ska inte sparas för sparandets skull. Särskilt då han också menar att Sverige redan har uppnått de arealmål för skydd av skog som är uppsatta.
– Vi ville inte att det skulle stå i skogspropositionen att avverkning i fjällnära skog normalt sett ska vara förbjuden. Det är farligt rent principiellt. Om man stoppar skogsbruket i Norrlands inland slår man dessutom ut många bönder. Det finns ingen del av Sverige där skogsbruket står för en så stor del av en jordbrukares ekonomi som i Norrland. Utan jordbrukare minskar även de öppna betesmarkerna, vilket är negativt för den biologiska mångfalden.
I debatten om biologisk mångfald brukar man ofta peka på den så kallade rödlistan för hotade arter. Mats tycker att den är för bred, och att den inte ger en rättvisande bild av situationen.
– Inför uppdateringen av rödlistan 2020 var det diskussion om att älgen skulle sättas på listan, eftersom den hade minskat kraftigt från ett år till ett annat. Men den var ju aldrig ens i närheten av att vara hotad på riktigt. Det visar bara att man borde fokusera skyddet av skog på konstaterad förekomst av akut hotade arter, och inte bara på nära hotade arter. De arter som har dött ut har nästan uteslutande varit lövträdsberoende arter i södra Sverige. I granskogslandskapet har i princip inga arter dött ut.
Just skydd av skog är en fråga som engagerar Mats. Han tycker inte att dagens sätt att fokusera på kvantitet istället för kvalitet är särskilt produktivt.
– Den totala arealen skyddad skog i Sverige behöver inte ökas. Det betyder inte att vi tycker att den bör minskas. Men det är dags att inventera vad vi egentligen har skyddat. Om det inte är skyddsvärt bör det återtas till produktion. Vi vill också ha betydligt fler naturvårdsavtal med skogsägare, där de får fortsätta bruka men där de samtidigt gör åtgärder för att skydda arter. Vi behöver öka kvaliteten på den skyddade skogen. Just nu är det för stort fokus på fjällnära skog, där vi redan har absolut mest skyddad skog. Det behöver finnas skyddad skog över hela landet.
Skogsbruksmetoder i backspegeln
I den svenska debatten framställs det ofta som att det finns ett bra sätt att sköta skogen, och ett dåligt. Trakthyggesmetoden, där man fäller hela bestånd vid samma tidpunkt, sägs vara dålig för den biologiska mångfalden, medan kontinuitetsskogsbruket, där man skördar enskilda träd och siktar på att få träd i olika åldrar i samma bestånd, lyfts fram som ett bättre alternativ. Mats vill vända på det perspektivet och ger en historisk tillbakablick.
”"Med övergången till trakthyggesbruk började trädvolymen återigen växa i Sverige."
– Redan i början av 1900-talet såg man att plockhuggningsmetoden utarmade skogarna. Den stående volymen träd sjönk hela tiden. Efter att riksskogstaxeringen från 1923 hade visat detta svart på vitt beslutade man sedan 1948 att man inte fick sköta skogarna på ett sätt som sänkte tillväxten, det vill säga med plockhuggning. Med övergången till trakthyggesbruk började trädvolymen återigen växa i Sverige. Med det inte sagt att skogsbruket inte kan bli bättre. Genom att spara död ved och stubbar, samt lämna kantzoner mot vattendrag kan vi få mer varierade skogar med större biologisk mångfald.
Skogsfrågorna heta även i framtiden
På valagendan finns det många frågor som konkurrerar med varandra, så vi frågar Mats om han tror att just skogen är en fråga som kommer att diskuteras i valrörelsen.
– Jag tror att landsbygdsfrågorna kommer vara med i valet – bland annat på grund av energikrisen. De kommer att bli större i det här valet än någon gång tidigare. Då borde skogsfrågan bli större på köpet.
”"Jag tror att SD skulle kunna ställa sig bakom en sådan kommitté, men inte om den försenar reaktionen mot olika EU-förslag som hotar skogsbruket."
Avslutningsvis ställer vi frågan även till Mats Nordberg hur han ser på förutsättningarna för en parlamentarisk kommitté som skulle hantera skogsfrågorna. Han ställer sig inte helt negativ till idén.
– Jag tror att SD skulle kunna ställa sig bakom en sådan kommitté, men inte om den försenar reaktionen mot olika EU-förslag som hotar skogsbruket. Om V och MP är med kan det bli problem. Om man däremot kan hitta en formel för att hantera det så skulle vi säkert vara positivt inställda.
Med det tackar vi Mats Nordberg för att han tog sig tid att besvara våra frågor kring Sverigedemokraternas skogspolitik.
