Detta är den första i en serie intervjuer med skogspolitiska talespersoner i riksdagen. Den 29/3 publiceras en intervju med Isak From (S).
Först ut i Framtidens Skogsnärings intervjuserie med riksdagens skogspolitiska talespersoner är Peter Helander, Centerpartiet.
Nedläggningshotad skola blev startskottet för politisk karriär
Peter Helander flög först för flygvapnet och sedan för SAS. Efter 25 år i luften lockade till slut en mindre kringflackande tillvaro, och hela familjen flyttade tillbaka till Mora, med både skog, sjö och flygplats runt hörnet. När äldsta barnet skulle börja skolan kom beskedet att skolan skulle läggas ned. Peter engagerade sig mot nedläggningen och uppmärksammades i samband med det av Centerpartiet. En lång historia kort, några år senare blev Peter ordförande för kommunstyrelsen i Mora, och sedan 2016 är han riksdagsledamot och numer partiets skogspolitiska talesperson. Efter valet 2022 är det dock slut med rikspolitiken. Peter har beslutat sig för att inte kandidera igen.
”Svaga stunder drömmer jag om att ta mig an skogsbruket på heltid.
Skogen i blodet
Skogsfrågorna har följt honom sedan barnsben. Familjen har en släktgård med tillhörande skog sedan generationer tillbaka.
– Svaga stunder drömmer jag om att ta mig an skogsbruket på heltid, men i praktiken hinner jag inte med. Att bara gå ut i skogen, sitta på en stubbe och dricka kaffe ur termos skänker en särskild sorts lugn och räcker egentligen gott för mig.
Alla som besökt Dalarna vet att skogarna där är vidsträckta. Fyra femtedelar av ytan är täckt av skog, vilket gör det till landets femte mest skogsrika län. Det är ganska naturligt att skogsfrågor spelar en särskild roll i Dalarnas politiska liv. Att vara skogspolitisk talesperson är därför förmodligen bland det finaste en riksdagsledamot från Dalarna kan bli.
”Det bästa för skogsnäringen är om man kan få en bred uppslutning politiskt.
Viktiga prioriteringar i skogspolitiken
Peter Helander pekar på två separata spår som är av stor betydelse för skogspolitiken just nu. Det första handlar om skogspropositionen, som är ett resultat av den utredning som var en del av Januariavtalet mellan dåvarande regering samt Centerpartiet och Liberalerna. Det andra spåret handlar om de EU-förslag som på olika sätt kommer att påverka den svenska skogsnäringen. Men vi börjar på hemmaplan.
– Skogspropositionen ser ut att gå igenom i Riksdagen när vi röstar om den i slutet av mars. Inga partier har yrkat avslag, men det finns några tilläggsmotioner från oppositionen. Jag kan tycka det är anmärkningsvärt att Miljöpartiet lägger följdmotioner på en proposition de själva varit med och förhandlat fram. Det bästa för skogsnäringen är om man kan få en bred uppslutning politiskt kring skogspropositionen som ger långsiktiga spelregler.
Hemorten Mora
Det andra spåret är det stora antal direktiv, förordningar och strategier med påverkan på det svenska skogsbruket som kommer från EU-kommissionen. Peter menar att alla partier egentligen är överens om att svensk skogspolitik är en nationell angelägenhet, och att EU-kommissionen istället har börjat använda miljö- och klimatpolitiken, där det finns en överstatlighet, för att också driva skogsfrågor.
”Sverige har varit för sena på bollen.
– Vi driver på regeringen i Riksdagen för att stå upp för svenska intressen i Bryssel. Men när jag talar med parlamentariker och tjänstemän i Bryssel säger de att det i nuläget handlar om att skademinimera. Sverige har varit för sena på bollen för att kunna påverka dessa frågor i grunden.
Ett av de förslag som nyligen presenterats av EU-kommissionen är regleringen av markanvändningen inom EU, dvs. jord- och skogsbruket, som går under namnet LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry). Enligt förslaget ska den årliga svenska inlagringen av koldioxid, som också kallas kolsänka, öka kraftigt. Dessutom ska skogssektorn på sikt användas för att jordbruket i hela EU ska kunna bli koldioxidneutralt. Vi ber om Peters syn på detta.
– I den frågan tror jag att alla partier i grunden tycker likadant – andra länder kan inte få använda Sverige som kolsänka utan att själva ta ansvar. Vår kolsänka ökar hela tiden, eftersom vi inte avverkar hela den årliga tillväxten i skogen. Råvarorna använder vi till produkter som kan ersätta mer klimatskadliga produkter. Det är så vi skapar reell klimatnytta, inte genom att låta skogen stå.
”Vi ökar kolsänkan hela tiden.
En positiv syn på svenskt skogsbruk
I grund och botten har Peter en positiv syn på svenskt skogsbruk:
– Vi avverkar bara en del av skogen, samtidigt som vi använder skogen för att göra klimatnytta. Vi ökar kolsänkan hela tiden och använder överskottet för att göra produkter som ersätter fossila produkter, och resterna för att göra biobränsle. Arbetet för att skydda och stärka den biologiska mångfalden har blivit bättre, även om man kan bli ännu bättre på det området.
Behov av bred politisk samling kring skogspolitiken
Av riksdagens partier är Centerpartiet som bekant det parti som har närmast kopplingar till skogsnäringen, och som historiskt har företrätt landsbygdens intressen. Men det finns ju fler partier i Riksdagen, och vi frågar därför Peter vilka andra partier han tycker ligger närmast hans eget parti i skogsfrågor.
– När det handlar om äganderättsfrågan så är det Moderaterna och Kristdemokraterna. När det handlar om skogens industriella betydelse får jag nog säga att även Socialdemokraterna förstår skogens betydelse för klimatet, jobben och välfärden. Moderaterna och Socialdemokraterna är för övrigt rätt lika när det gäller det storskaliga medan Centerpartiet mer har en inriktning mot familjeskogsbruket.
Med andra ord finns en stor riksdagsmajoritet med relativ samsyn kring skogspolitiken. Och med tanke på skogsnäringens stora betydelse, både för klimatomställning, för svensk ekonomi och för en levande landsbygd frågar vi också Peter vad han tror om förutsättningarna att tillsätta en parlamentarisk och blocköverskridande skogskommitté kring skogspolitiken – som skulle ha till uppgift att löpande hantera skogsrelaterade frågor.
”Det behövs någon form av förankring av skogspolitiken i den bredare politiken.
– Skogsfrågan har blivit en så särskiljande fråga i politiken, så det är tufft. Men man skulle kunna använda samma modell som för Miljömålsberedningen, och kanske kalla den för Skogs- och miljömålsberedningen. Jag tror helt klart att det behövs någon form av förankring av skogspolitiken i den bredare politiken.
Avslutningsvis frågar vi Peter vad han tror om skogspolitiken i den kommande valrörelsen:
– Jag tror helt klart att skogsfrågan hamnar på valagendan – för den är en del av landsbygdsfrågan och starkt kopplad till möjligheterna att leva och verka utanför städerna.
