Idag lanserar vi filmen ”Skogsbrukets mångfald” där vi presenterar tre olika sätt att bruka skogen på; trakthyggesbruket samt de två hyggesfria metoderna blädning och skärmskogsbruk. Trakthyggesbruket är det vanligaste sättet att bruka skogen på i Sverige. Blädning och skärmskogsbruk är två hyggesfria metoder.
I trakthyggesbruket föryngringsavverkas en hel yta efter cirka 70–80 år, varefter nya träd antingen planteras eller självföryngras. Hyggesfritt innebär att man endast plockar ut enstaka träd vid varje åtgärd, men att man gör det oftare. Denna metod fungerar för vissa typer av skog och trädslag, eller när skogsägaren vill behålla känslan av obruten skog.
Generellt kan man säga att trakthyggesbruket ger större tillväxt i skogen, vilket i sin tur ger större intäkter till skogsägaren. De hyggesfria metoderna kan generellt sägas vara att föredra om skogsägaren värdesätter rekreationella värden högt i sin skog.
”"Samtidigt är frågan om hållbart skogsbruk bredare än valet av skogsbruksmetod"
I filmen berättar Christer Karlsson, skogsägare och försöksledare på Siljansfors försökspark, mer om de två hyggesfria metoderna och vi får lära oss mer om i vilka skogstyper dessa två metoder bäst passar.
Camilla Logarn, den andra skogsbrukaren som intervjuas i ”Skogsbrukets mångfald”, beskriver hur hon jobbar med trakthyggesbruk i sin skog, med målet att lämna efter sig en mer välmående skog till sina barn.
Den svenska skogspolitiken bygger sedan den nya skogsvårdslagen infördes 1993 på frihet under ansvar. Istället för detaljreglering har man från politiskt håll valt att lita på att skogsägarna känner sin egen skog bäst och är kapabla att välja den skogsbruksmetod som fungerar bäst där, och som bäst kan förverkliga de mål skogsägaren har med skogen. De skogsägare som är certifierade enligt FSC eller PEFC måste samtidigt följa ett stort antal regler. En knapp tredjedel av den produktiva skogsmarken i Sverige är certifierad idag.
”"Skogsägarna känner sin egen skog bäst och är kapabla att välja den skogsbruksmetod som fungerar bäst där, och som bäst kan förverkliga de mål skogsägaren har med skogen"
Statistiken visar att sedan omläggningen av skogspolitiken i början av 1990-talet har många värden som är viktiga för den biologiska mångfalden förbättrats i det svenska skogslandskapet. Mängden död ved har ökat och andelen äldre träd likaså. Dessutom har andelen löv ökat, vilket gör att skogarna idag präglas av väsentligt högre mångfald än tidigare.
Vilken metod är då bäst? Tyvärr finns inget enkelt svar på den frågan. Hyggesfria metoder har sin roll att spela, men valet att använda sådana metoder måste vara upp till skogsägarna själva, och det måste baseras på etablerad vetenskap. Skogsbruk kännetecknas av stor långsiktighet – att förändra strukturen i en skog tar flera generationer – och behöver därför vara väldigt välgrundade.
