Framtidens Skogsnäring har träffat Monika Strömgren som är docent i ekosystemekologi och forskar om hur olika skogsskötselåtgärder påverkar skogens växthusgasbalans. Monika har studerat hur balansen påverkas av skogsgödsling, dikning av torvmarker, ett varmare klimat, kontinuitetsskogsbruk samt markberedning. Det är just det sistnämnda området vi fokuserat på i vårt samtal med Monika.
Att skogen fungerar som en kolsänka har nog alla som följer klimatfrågan förstått. Större delen av koldioxiden i skogen finns i marken, faktiskt mer än vad som finns i själva träden. När en markberedning genomförs så rörs jorden om, dvs marken störs. Det har funnits en utbredd farhåga om att markberedningen skulle påskynda nedbrytningen av organiskt material, vilket i sin tur skulle leda till att mer koldioxid avges.
Monikas forskning visar att markberedningen leder till en ökad koldioxidavgång från marken, men enbart under de två första veckorna. När hon sedan har följt koldioxidavgången över tid så har Monika och hennes team kunnat konstatera att det inte blir någon ökning alls av växthusgasavgången. Det är första gången som någon har kunnat visa det i praktiska försök i svensk skog.
Som Monika säger i filmen trodde hon knappt själv på resultatet till att börja med. Men hennes forskning visar att efter 20–30 år syns varken någon förlust i markens kolförråd efter markberedningen, eller någon tydlig skillnad mellan de olika markberedningsmetoder som finns idag.
Det är samtidigt viktigt att notera att forskningsresultatet gäller för mineraljordar och för de markberedningsmetoder som används i Sverige idag. Alla marker är dessutom inte lämpliga för markberedning, så som torra lavhedar, steniga ytor eller fuktiga marker. Markberedningen har även nackdelar i form av risk för skador på natur- och kulturvärden och den kan minska lavförekomsten i renskötselområden.
Men fördelarna med markberedning är många. Fältförsöken visar att den är betydelsefull för plantornas överlevnad, etablering och tillväxt. Markberedda ytor har större träd, mer biomassa och därmed större kollager. Slutsatsen är alltså att markberedning generellt ökar trädens tillväxt, men ger inte upphov till förlust av kol i marken som man tidigare har trott. Istället för att minska kolsänkan visar Monikas forskning att markberedning bidrar till en större, inte mindre, kolsänka i skogen.
Koldioxidavgång från marken relativt icke markberedda ytor
| År 1 | År 2 | ||||
| Behandling | Antal | Medel (%) | Medelfel (%-enhet) | Medel (%) | Medelfel (%-enhet) |
| Ej markberedd | 16 | 100 | 100 | ||
| Högläggning eller fläckmarkberedning | 14 | 86,5 | 1,7 | 89,0 | 2,6 |
| Harvning | 6 | 88,3 | 4,6 | 91,0 | 9,1 |
Referenser
Mjöfors K, Strömgren M, Nohrstedt, H-Ö, Gärdenäs AI (2015) Impact of site-preparation on soil-surface CO2 fluxes and litter decomposition in a clear-cut in Sweden. Silva Fennica 49 (5) 1403.
Mjöfors K, Strömgren M, Nohrstedt H-Ö, Johansson M-B, Gärdenäs AI (2017) Indications that site preparation increases forest ecosystem carbon stocks in the long term. Scandinavian Journal of Forest Research, 32(8) 717-725.
Mäkipää R, Abramoff R, Adamczyk B et al. (2023) How does management affect soil C sequestration and greenhouse gas fluxes in boreal and temperate forests? – A review. Forest Ecology and Management 529:120637.
Strömgren M, Mjöfors K, Olsson B A (2017) Soil-surface CO2 flux during the first 2 years after stump harvesting and site preparation in 14 Swedish forests. Scandinavian Journal of Forest Research 32(3) 213-221.
Strömgren M, Hedwall P-O, Olsson B A (2016) Effects of stump harvest and site preparation on N2O and CH4 emissions from boreal forest soils after clear-cutting. Forest Ecology and Management 371: 15-22
Strömgren M, Mjöfors K (2012) Soil-CO2 flux after patch scarification, harrowing and stump harvest in a hemi-boreal forest. Scandinavian Journal of Forest Research 27(8), 754-761.
Strömgren M, Mjöfors K, Holmström B, Grelle A (2012) Soil CO2 flux during the first years after stump harvesting in two Swedish forests. Silva Fennica 46(1), 67–79.
