Har naturvård och hänsynsåtgärder sett detsamma ut historiskt i skogsbruket? Hur arbetar större skogsbolag med hänsyn? Vi har träffat Johan Skoog, skogschef, och Ida Heurlin, naturvårdschef, på Kopparfors Skogar för att höra mer om hur ett skogsbolag som just Kopparfors Skogar arbetar med naturvård.
Johan och Ida poängterar att naturvård och miljöhänsyn har utvecklats mycket de senaste 50 åren, och speciellt sedan den nya skogslagen trädde i kraft 1994. Skogsnäringen har i dagsläget goda kunskaper om vad som fungerar och inte, men digitaliseringen har skapat helt nya möjligheter att kartlägga bestånden och planera verksamheten. Och på grund av den långa leveranstiden på fullvuxna träd tar det också tid innan nya skötselmetoder får fullt genomslag i skogarna.
I filmen får vi följa med Ida och Johan till flera olika skogsområden som har avverkats vid olika tidpunkter. Det är mycket tydligt att de områden som avverkades för 50 år sedan är mycket mer homogena och har mindre biologisk mångfald än de områden som avverkats efter 1993. Vid dagens avverkningar genomförs en rad olika hänsynsåtgärder, så som kantzoner, skydd av hänsynskrävande biotoper, hänsynsgrupper och högstubbar. Därutöver lämnas enstaka ensamma träd som har potential att kunna bli naturvärdesträd i nästa generation, så kallade evighetsträd.
Johan guidar oss även genom avverkningsprocessen hos Kopparfors Skogar och berättar hur en avverkning börjar med en planering som inkluderar en naturvärdesbedömning, som sedan ligger till grund för den vidare planeringen av avverkningen. Det är naturvärdesbedömningen som avgör vilka områden som bör skyddas helt och hållet, och vilka biotoper och kantzoner som bör sparas.
Se gärna hela filmen för mer information om hur ett större skogsbolag arbetar med naturvård.
