Detta är den andra i en serie intervjuer med riksdagens skogspolitiska talespersoner. Malin Larsson är ansvarig för skogspolitiken för socialdemokraternas räkning i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott. Hon kommer ursprungligen från ett litet samhälle utanför Sundsvall. Grundskole- och gymnasieåren tillbringades i Sundsvallstrakten innan Umeå universitet lockade med en utbildning i statsvetenskap. Skogen var en del av uppväxten genom intresset för jakt och friluftsliv och idag bor Malin med sin familj på en egen liten skogsgård. På gården finns till och med ett eget litet sågverk.
Varför är skogen viktig?
Skogen är en unik resurs för Sverige som land. Den skapar försörjningstrygghet, som har blivit allt viktigare. Skogen är dessutom en central del av lösningen på klimatfrågan. Men då behöver vi fortsätta utveckla bioekonomin. Med skogsråvara kan vi ersätta fossila produkter, bland annat genom att bygga mer i trä. Med hjälp av forskning och innovation kommer vi även att kunna utveckla nya fossilfria lösningar baserat på träråvara.
Allt detta kräver att vi har tillräckligt mycket råvara. I det perspektivet är växtförädling intressant, också för att klimatanpassa skogsbruket. Ett viktigt skäl till att vi, till skillnad från Kanada, har varit relativt förskonade från skogsbränder i Sverige är att vi har ett aktivt skogsbruk. När träd brinner upp eller dör på grund av skadedjur orsakas dessutom stora koldioxidutsläpp.
Vad är prioriterat att hantera inom skogspolitiken?
Det finns många olika delar. För att det ska fortsätta finnas jordbruk i hela Sverige måste det finnas förutsättningar att bedriva skogsbruk. Där kommer artskyddsfrågan in. Det måste finnas en rimlig balans mellan den enskilde skogsägarens rättigheter och miljöskyddet. Utredningsansvaret måste ligga på myndigheterna, inte på den enskilde skogsägaren, och om en avverkning stoppas på grund av förekomsten av en skyddad art måste markägaren kompenseras för detta. Därför satsar vi 250 miljoner kr mer än regeringen när det kommer till skydd av värdefull natur.
Vad tror du om en ny skogsutredning?
För det första tycker jag att det är viktigt att ta tillvara resultaten från den gamla skogsutredningen som tillsattes av förra regeringen. Det har kommit många myndighetsuppdrag utifrån den utredningen, och flera förslag som tar sikte på att stärka äganderätten. Jag har pratat med Landsbygdsminister Peter Kullgren och understrukit att det är viktigt att utredningen får en parlamentarisk sammansättning. Det krävs ett långsiktigt perspektiv på skogen, och då kan vi inte göra blockpolitik av skogspolitiken.
Sedan är det tydligt att skogen hänger ihop med så många andra politikområden – inte minst klimatpolitiken. Det kan i sig vara ett skäl att göra en översyn och genomlysning av skogspolitiken. Om man inte noga tänker sig för är jag rädd att man kommer att kompensera för ökade utsläpp i den övriga ekonomin genom att skydda skog och på så sätt öka kolsänkan. Det enda vi då åstadkommer är att hämma bioekonomin, som är en av nycklarna till lösningen på klimatfrågan.
Vad tycker du om skogsdebatten?
Jag tycker ändå att de olika sidorna börjar mötas mer och mer. När det var som värst visade man gamla bilder på enorma hyggen och hävdade att det är representativt för dagens skogsbruk. Jag tror inte att någon är betjänt av överdrifter. Man måste vända på frågan. Istället för att undanta ännu mer skog från brukande behöver man fortsätta arbeta med hur man kan öka den biologiska mångfalden i den brukade skogen.
Skogsvårdslagen där det slås fast att vi ska ha en balans mellan naturvård och skogsbruk har tjänat oss väl. De flesta trender pekar åt rätt håll. Jag ser det därför som prioriterat att öka kunskapen om hur svenskt skogsbruk faktiskt ser ut idag, både inom och utanför landet.
Vi socialdemokrater arbetar för alla de olika värden som skogen rymmer, alltifrån ekonomi och klimat till miljö och sociala värden. Att arbeta med alla dessa dimensioner samtidigt tror jag är nyckeln till framgång.
