Skip to main content

Skogen och skogsbruket betyder mycket för Sveriges samhälle och ekonomi, och dessutom bidrar den till att vi kan sänka utsläppen av koldioxid, för klimatets skull.

Skogsindustrin gör så att vi kan bygga trähus, inreda dessa hus med trämöbler och att vi kan hälla upp mjölk från kartonger vars förpackningar är baserade på trämassa. Alla dessa produkter bidrar med stor samhällsnytta och underlättar samtidigt livet och vardagen.  Dessutom ersätter de ofta produkter tillverkade av mindre klimatvänliga material.

37 % Sveriges energianvändning kommer från bioenergi

En nyckel till att Sverige i jämförelse med många andra länder har låga utsläpp är att mer än en tredjedel, eller 37 %, av vår totala energianvändning består av bioenergi. En stor andel av våra bostäder och lokaler värms upp av bioenergi, till skillnad från i till exempel Tyskland och Nederländerna, där naturgas används för uppvärmning.

Bioenergin består till stor del av rester från skogsbruket, spill från trä- och massaindustrin, samt uttjänta fiber och returträ.

Skogen bidrar med stora positiva klimateffekter

Den svenska skogen bidrar varje år till stora positiva klimateffekter:

  • Varje år tar växande skogar upp ytterligare 48 miljoner ton koldioxid från klimatet genom den så kallade kolsänkan
  • 7 miljoner ton koldioxid lagras varje år i långvariga träprodukter
  • 42 miljoner ton koldioxid besparas genom substitutionseffekten när produkter av mindre klimatvänliga material ersätts

Om man räknar bort de 4 miljoner ton koldioxid som uppstår inom skogsindustrin är nettoeffekten 93 miljoner ton koldioxid om året som annars på ett eller annat sätt hade hamnat i atmosfären. Det ska jämföras med att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser är ungefär 45 miljoner ton om året.

Drygt 7 miljoner hektar av den svenska skogsarealen är undantagen från produktion. Det motsvarar 26 procent av all skogsmark. Det finns olika typer av skydd. Dels det formella skyddet i form av nationalparker, naturreservat och andra typer av formella skyddsinstrument. Dels det informella skyddet, som består av skogsägarnas egna avsättningar av skog. Det är ofta en del av certifieringssystemen för skog, PEFC och FSC. Slutligen finns det improduktiv skog som har låg tillväxt, men som likväl kan ha höga naturvärden. All avverkning på sådana områden är förbjuden enligt lag. Totalt ser det ut som följer:

  • 8 % är formellt skyddad
  • 12 % består av skogliga impediment
  • 2 % är hänsynsytor
  • 4 % består av frivilliga avsättningar

313 000 svenskar äger skog

Hela 313 000 svenskar äger skog och ungefär hälften av all skog ägs av enskilda individer. Att skogsägandet är så spritt innebär att det finns en stor mångfald i skogsbrukandet, vilket också leder till större variation i våra skogar.

Sverige exporterar skogsprodukter till ett värde av 145 miljarder kronor om året

Ungefär 115 000 svenskar sysselsätts av skogsnäringen i den långa kedjan från plantering till färdig produkt. Kring skogsnäringen finns ett helt ekosystem av underleverantörer, vilket är särskilt viktigt i de delar av landet där skogsbruket är som störst. Det årliga exportvärdet av skogsprodukter är cirka 145 miljarder kronor.

380 miljoner nya trädplantor sätts varje år

Men vad har då detta för effekt på själva skogen? Den svenska skogsnäringen är uppbyggd i ett kretslopp från plantering till föryngringsavverkning och färdiga produkter. Hela 380 miljoner nya trädplantor planteras varje år. Det betyder att ett avverkat träd ersätts med nästan tre nya plantor.

Sverige har mer skog än på mycket lång tid

Skogsnäringen sparar dessutom motsvarande 1 av 5 träd vid avverkning, vilket innebär att den svenska skogen fortsätter att växa sig större. Den är idag ungefär dubbelt så stor som den var på 1900-talets första halva. Trots det är skogsindustrins produktion och användningen av bioenergi större än någonsin. Välskötta skogar både växer snabbare och tar upp mer koldioxid.

Detta är den svenska skogsnäringens kretslopp.