Hur ser de politiska partierna på skogen?

Första plats: Äganderätten

Äganderätten lyfts fram av representanterna för Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Det faktum att det finns mer än 300 000 skogsägare i Sverige, som tillsammans äger cirka hälften av all skog ses som en stor fördel för den biologiska mångfalden, eftersom det innebär att kunskapen om den specifika skogen är som störst hos de som har ett intresse av att vårda den för framtida generationer.

 

Flera kandidater betonade även vikten av att skogslagstiftningen utgår från den enskilde skogsägarens perspektiv. Skydd av skog måste till exempel ske med skogsägarens goda minne. Om allmänintresset av att skydda en art trumfar äganderätten måste skogsägaren kompenseras marknadsmässigt.

Andra plats: Substitutionseffekten

Substitutionseffekten är den klimatnytta som uppstår när skogsråvara används istället för fossila råvaror. Såväl Liberalernas, Sverigedemokraternas som Socialdemokraternas kandidat valde substitutionseffekten som ett av sina ord.

 

I en rapport som Framtidens Skogsnäring har tagit fram med hjälp av AFRY konstaterades att denna klimatnytta på europeisk nivå i nuläget uppgår till 390 miljoner ton koldioxid om året. Det motsvarar utsläppen från cirka 400 miljoner fossilbilar. Den framtida potentialen uppgår till mellan 500 och 700 miljoner ton koldioxid.

Det kan till exempel handla om att gynna pappersförpackningar framför förpackningar av metall eller glas, eller om att bygga hus av trä istället för av betong.

Delad tredje plats: Kolsänkan och Konkurrenskraften

Både Moderaternas och Socialdemokraternas kandidat valde kolsänkan som ett av sina ord.

Kolsänkan är det årliga nettoupptaget av koldioxid från exempelvis skogen. När skogen växer tar den upp koldioxid som sedan frigörs antingen när trädet dör eller när produkten som tillverkats av träet eldas upp. Yngre skogar växer snabbare och tar därmed upp mer koldioxid. Aktivt brukade skogar tenderar att ta upp mer koldioxid än äldre skogar, som dessutom är mer utsatta för skogsbränder.

På EU-nivå regleras kolsänka av LULUCF-regleringen (Land Use, Land Use Change and Forestry). Flera partier menar att Sverige bör ta initiativ till en uppdatering av LULUCF-regleringen.

Även konkurrenskraften valdes av två kandidater – Centerpartiets och Sverigedemokraternas.

Sveriges konkurrenskraft beror till stor del på hur våra exportindustrier, och inte minst skogsindustrin, lyckas konkurrera på de globala marknaderna. Skogsnäringen skapar arbetstillfällen för hela 120 000 personer runt om i hela Sverige, och har ett samlat exportvärde på 167 miljarder kronor (2021). Det motsvarar mellan 9 och 12 procent av svensk industris totala export.