Skip to main content
Artikel

Ett perspektiv från en skogsägare

By maj 5, 2022maj 20th, 2022No Comments

Med anledning av Mathilda Clausén Wingårdhs debattartikel Könsbestämma fåglar? Vi skogsägare baxnari Expressen den 2 maj ställde Framtidens skogsnäring fyra snabba frågor till skogsägaren som sköter sin skog i Halland sedan år 2000.

”Vi är 313 000 skogsägare i Sverige, och det finns många olika skogstyper och sätt att bruka skogen. Man talar om att nuvarande skogsvårdslag ska ge oss frihet under ansvar.”

1. Vem är du och vad är din koppling till skogen?

– Jag heter Mathilda och är skogsägare sedan år 2000 då jag tog över skogen från mina morföräldrar. Jag är utbildad skogsmästare, röjsågs- och motorsågsinstruktör för Säker Skog och sitter i LRF:s regionstyrelse i Halland. Jag är gift och har en dotter. Jag är uppvuxen med att ha skogen nära tack vare mina morföräldrars mark, och när det var dags för dem att lämna över skogen till nästa generation hamnade det på mig att gå i skogsbruksskola och lära mig vårda skogen. Jag är glad att det blev så, har inte ångrat mitt val en enda gång!

2. Du skrev en debattartikel i Expressen, kan du snabbt sammanfatta den?

– Ja, den var ett resultat av den frustration man som skogsägare kan känna av att det är så många saker som kommer både utifrån och uppifrån och påverkar rätten vi har att bruka vår skog. Vi är 313 000 skogsägare i Sverige, och det finns många olika skogstyper och sätt att bruka skogen. Man talar om att nuvarande skogsvårdslag ska ge oss frihet under ansvar. Sett i backspegeln kan man ofta se hur politiska beslut har påverkat hur vi ska bruka skogen. Ta till exempel på 1970-talet då vi blev tillsagda att ta ner sämre skogar (5:3 skogar) utifrån perspektivet råvarutillgång, för att motverka en virkessvacka.

– Istället för att tillåtas satsa på vad som bäst passar i just den skog man själv har, eller vad man tror är bästa nästa steg i ens skogsbruk, ska man styras av regelverk och direktiv som till slut riskerar att förstöra ens skaparglädje och engagemang. Varje skog är olika men man behöver också komma ihåg att varje fastighetsägare är unik, det finns många saker som man måste ta hänsyn till, markägaren är ju den som har erfarenhet av sin mark och det är något vi bör ta fasta på. Det är därför direktiv uppifrån kan ställa till det så.

”40 % av mitt skogsägande brukas inte, men det inkluderas inte i rapporteringen av naturvårdad mark.”

– Fågeldirektivet är ett annat exempel. En fastighetsägare behövde få sina diken rensade och anlitade en duktig dikesentreprenör när förutsättningarna för att skona mark och vatten var som bäst, men då någon hade sett en tjäder på hans mark fick han inte längre fortsätta med markskötseln. Det är ytterligare ett bevis på att de som bestämmer inte vet vad som påverkar det vilda, maskinerna vi använder stör väldigt lite.

– Jag finner det också konstigt att mark jag frivilligt väljer att avsätta för naturvård inte ”räknas”. I alla siffror som rapporteras in så inkluderas inte den i rapporteringen till EU, varför värderas inte den? Jag har även 30 % våtmarker på min mark, men inte heller det räknas in som orörd mark då den inte definieras som produktiv mark. Så 40 % av mitt skogsägande brukas inte, men det inkluderas ändå inte i rapporteringen av skyddad mark.

”Idag har vi naturvård, vi brukar skogen så att kol binds och skogsprodukterna hjälper till att ersätta fossilt bränsle. Vi har gjort enorma förbättringar de senaste 130 åren. Visst att det tar tid, men se förbättringarna!”

3. Vad är något få känner till men som du vill berätta om ditt skogsbruk?

– Min skogsmark är belägen i Mästocka, Halland. Vårt äldsta träd är 130 år gammalt. Förr fanns det ingen skog här, endast mossmark och ljungheden som brändes för betesmark. Skogen här har alltså vuxit upp de senaste 130 åren. Vi har aldrig haft så mycket skog och vilt!

– Så jag undrar lite varför vi ska stå vid skampålen? Är det bättre att vi återgår till 1900-talets ljunghedar? Idag har vi naturvård, vi brukar skogen så att kol binds och skogsprodukterna hjälper till att ersätta fossilt bränsle. Vi har gjort enorma förbättringar de senaste 130 åren. Visst att det tar tid, men se förbättringarna!

4. Är det något sista sak du vill dela med dig av?

– Ja, gällande äganderätten. Jag tycker det är vettigt att vi har lov att avsätta områden som frivilliga avsättningar, men det vore bra om man kan få till ett anpassat skötselavtal mellan staten och markägare som går ut på att markägaren, som känner skogsområdet bäst, kan sköta skogen så att naturvärden kan bibehållas. Så som det är idag kan vissa avsättningar förlora sitt naturvärde då ingen sköter om området och det är väldigt tråkigt.

Leave a Reply