Biologisk mångfald
Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland alla levande organismer av alla ursprung, innefattande mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.
I praktiken innebär biologisk mångfald att vi har ett landskap med många olika naturtyper och arter. I detta inkluderas alltifrån vilda växter och djur till odlade växter samt jordbruksdjur och deras livsmiljöer, både på land och i vatten.
Skogsnäringen strävar efter att bruka skogen på ett sätt som gör det möjligt för alla arter i skogslandskapet att fortleva. Att vara skogsbrukare är att också arbeta med ett aktivt naturvårdsarbete.
I skogsbruket tas alltid generell hänsyn till natur-, kultur- och sociala värden. För att bevara biologisk mångfald lämnas till exempel död ved kvar i skogen efter gallring eller föryngringsavverkning. Död ved finns i våra skogar av flera olika orsaker. Stormar och bränder men även insekts- och svampangrepp är några exempel på processer som tillför död ved i skogen.
Alla former av död ved som vi kan hitta i skogen är nyttig för biologisk mångfald, antingen som föda eller som en plats för arter att växa eller bo på. Till exempel använder fåglar, insekter och olika typer av däggdjur död ved för dessa ändamål, och för många insekter är den avgörande för deras chanser att överleva vintern.[1]
Vissa arter är beroende av lövträd och andra av barrträd. Därför sparas både ett antal lövträd och barrträd vid avverkning. Även träd som har speciella naturvärden får stå kvar. Träden som lämnas kommer till slut att blåsa omkull eller dö och brytas ner där de står, och så småningom bli till lågor (liggande träd). Vid sjöar och vattendrag lämnas ridåer av träd och buskar, så kallade skyddszoner, för att skydda vattenkvalitet och vattenlevande växt- och djurarter.[2]
