Skip to main content
ArtikelFilmUncategorized

9 sanningar om skogen

By november 25, 2022No Comments

I debatten förekommer många påståenden om skogen, dess tillstånd och hur den bör skötas – och åsikterna skiljer sig skarpt. Framtidens Skogsnäring är övertygad om att det går att sköta skogen på ett hållbart sätt, där biologisk mångfald visas stor hänsyn, samtidigt som skogen spelar en viktig roll i den cirkulära ekonomin. Här presenterar vi nio sanningar om den svenska skogen.

Skogen växer mer än vi avverkar
Den svenska skogen växer med 120 miljoner skogskubikmeter per år, medan ungefär 100 miljoner skogskubikmeter avverkas eller dör av naturliga orsaker. Det innebär att den svenska skogen årligen växer med 20 % mer än vad som avverkas

Källa: Skogsdata 2022.

Total årlig tillväxt (inklusive tillväxt för avverkade träd), total årlig avgång, total årlig avverkning av levande träd och total årlig naturlig avgång. Riksskogstaxeringen 1956–2018.  Källa SCB.

Varje år planteras 380 miljoner träd i Sverige
För varje träd som avverkas i de svenska skogarna så planteras minst två nya. Det innebär att 380 miljoner trädplantor planteras i Sverige, varje år. Under 2019 levererades 380 900 000 plantor till den svenska skogsnäringen, rapporterar NordGen som är en institution under Nordiska Ministerrådet, de nordiska regeringarnas samarbetsorgan. 

Skogen skapar stor klimatnytta
Varje år besparas klimatet från 93 miljoner ton fossil koldioxid tack vare den svenska skogen. Detta sker när skogsprodukter från hållbart brukade skogar används istället för produkter som producerats av fossilbaserade råvaror, vilket minskar belastningen på klimatet. Den svenska skogen binder (+48 miljoner ton) koldioxid i de växande skogarna, sedan tillkommer lagring i långvariga Sverigeproducerade träprodukter (+7 miljoner ton koldioxid), och därtill tillkommer skogens substitutionseffekt adderar (+42 miljoner ton). På minussidan släpper skogsindustrin ut fossila utsläpp på (-4 miljoner ton), vilket gör att skogens årliga klimatnytta landar på 93 miljoner ton koldioxid, eller nästan dubbelt så mycket som Sveriges årliga utsläpp av koldioxid (48 miljoner ton koldioxid år 2021).

Restprodukter från skogen hjälper oss att nå våra globala klimatmål
När ett träd avverkas kan i princip allt på trädet användas. Stammarna blir till sågat virke, grenar, toppar och sågspån energiåtervinns, och gallrade träd används för att producera massa och papper. Askan från värmeverken återförs till skogarna för att inte utarma markerna på näring.

När vi använder produkter som är producerade av hållbara skogsprodukter istället för produkter av fossilbaserade råvaror minskar klimatbelastningen. Spillet från sågverken och grenar och toppar från träden ger oss förnybar el och värme utan att ny koldioxid tillförs till kretsloppet.

Sveriges totala bioenergianvändning är cirka 140 TWh/ år, enligt Fossilfritt Sverige. Drygt 100 TWh av detta kommer från skogen, varav mer än hälften används för skogsindustrins egen energiförbrukning. Av dagens inhemska försörjning av bioenergi är cirka 85 % skogsbaserad.

26 % av Sveriges skog brukas inte
Sverige består till 70 % av skog, och av den svenska skogen är 26 % undantagen från avverkning, vilket går att se i SCB:s sammanställning över den svenska skogsmarken. Det motsvarar 7,3 miljoner hektar, eller den sammanlagda ytan av Skånes, Hallands, Blekinges, Jönköpings, Kronobergs, Kalmars och Västra Götalands län.

Nästan 50 % av skogen ägs av privatpersoner
I Sverige har vi 313 000 privata skogsägare, vilket motsvarar ungefär 4 % av den vuxna befolkningen. Nära hälften av den produktiva skogsmarken ägs av enskilda privatpersoner, enligt statistik från den senaste Skogsdata 2022. Enligt data från Skogsstyrelsen så var storleken på en medelfastighet 34 hektar hos dessa skogsägare år 2021.

I den brukade skogen arbetar man aktivt för bevarandet av biologisk mångfald
1993 antogs den gällande skogsvårdslagen. I den har det fastslagits att miljömålet är likvärdigt produktionsmålet i den svenska skogen. Kombinationen av skogsvårdslagen och certifieringarna FSC och PEFC har lett till att den biologiska mångfalden ökat i skogen. För hela landet uppskattas volymen död ved på all skogsmark till 266 miljoner m³ eller 9,5 m³ per hektar. Om död ved i fjällen undantas, har volymen död ved ökat med nästan 30 procent sedan 2005, från 204 till 262 miljoner m3. Drygt hälften av den döda veden klassas som hård död ved och resten som nedbruten, enligt Skogsdata 2022.

Den brukade skogen tar upp mer koldioxid än den obrukade skogen
Unga träd binder mer koldioxid än gamla träd, och i den brukade skogen finns fler yngre träd än i de äldre skogarna, vilket är något som även Skogsstyrelsen lyfter fram i sin Skogsskötselserie. Det innebär att kolupptaget i de brukade skogarna är betydligt högre än i den obrukade. Skogen spelar alltså en mycket viktig roll i att bekämpa klimatförändringarna, och för att nå klimatmålet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Hyggen går från kolkälla till kolsänka redan efter 8 till 13 år
Det tar endast mellan 8–13 år innan den nyplanterade skogen i södra Sverige tar upp mer koldioxid än vad hygget släpper ut efter avverkning, varje år. Det visar en flerårig studie gjord av Linnéuniversitetet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Det är viktigt att notera att hyggen inte släpper ut mer koldioxid än när träden står kvar, utan den stora skillnaden ligger i att träden inte längre står kvar och binder den kol som marken släpper ut.

– Våra resultat visar att alla fem skogarna återvände till att på årsbasis ta upp kol från atmosfären, alltså blev en nettosänka, inom 8 till 13 år efter avverkningen och återplanteringen, säger Achim Grelle som är en av de forskare som ansvarade för studien.